Fakta

Fladdermössen är fridlysta och viktiga nyttodjur i vår natur!
Fladdermöss är fascinerande nyttodjur som bidrar med ekosystemtjänster till oss människor. De gör stor nytta genom att äta skadegörande insekter i trädgårdarna. Denna ekosystemtjänst som de utför är oerhört viktig och helt gratis. En enda fladdermus kan äta upp till 1.000 myggor eller motsvarande i timmen. Tänk så många irriterande mygg vi slipper! De gör stor nytta genom att äta insekter som äter av jordbrukarnas grödor. Odlarna i andra länder tjänar in många miljarder på att fladdermössen äter skadeinsekter och dessutom är hela ekotjänsten helt giftfri. Fladdermössen bidrar också med bra gödsel! De är viktiga som pollinatörer. Exempel på växter som är beroende av fladdermössen är mango, banan, durian, guava och agave.

Hoten för fladdermössen
Behovet av flera olika livsmiljöer i kombination med att honan bara får en unge per år gör fladdermösspopulationer särskilt sårbara vad gäller habitatförlust. Avverkningar av hålträd, rivning av äldre byggnader, avverkning av skogar som används till övervintringsmiljö eller koloniplats, kan vara missgynnande för en lokalpopulation.

Starka LED-lampor är inte bra för fladdermössen. De upplever ljuset som dag och flyger inte ut för att jaga. I värsta fall svälter de ihjäl. Belysning av fasader, kyrkor, och gator bör därför ske med försiktighet eller inte alls. Begreppet ljusföroreningar har aktualiserats mer och mer i artiklar.

Minskningen av insekter är ett hot. Den biologiska mångfalden av mygg, nattfjärilar, skalbaggar med mera som står på fladdermusens meny är en viktig faktor för bevarande av fladdermössbestånden och för hela ekosystemet.

Var bor de?
I gamla träd, vinden på husen, jordkällare, cementbunkrar, revor i klipphällar, grottor mm. Brunlångöra bor ofta på vindar, nordfladdermöss intill murstocken och pipistreller i väggar eller under takpannor. Gråskimlig bor gärna i sprickor i berget. De kan bo i cementbunkrar under vintern. I jordkällare hittar man vanligtvis brunlångöra, men även nordfladdermus och emellanåt barbastell.

Ekopejling- hörsel, syn och läten
Förmågan att orientera med ljud, ekolokalisering, ekopejling eller sonar, är det som gjort fladdermössen till en av de mest framgångsrika däggdjursgrupperna. Med ekolokalisation menas förmågan att frambringa ljud och sedan lyssna på ekot för att på så sätt orientera sig i omgivningen och fånga bytet. De har bra syn också! Vi människor uppfattar knappast dessa frekvenser. Men våra detektorer gör det och i analyseringsprogrammet kan vi lyssna på deras ”ekon” i natten!

Honan har en speciell begåvning och föder bara en unge/år
Man har hittat fossiler som är 60-70 miljoner år gamla. De fanns alltså före mammutarna. I Sverige har vi 19 arter. Alla är fridlysta och 12 arter är rödlistade. Honan parar sig i juli/ augusti. Men hon blir inte dräktig! Hon förvarar spermierna i livmodern och ger dom näring under vinterdvalan. När honan vaknar upp i april sker befruktningen. Väldigt fiffigt! Hon är dräktig upptill cirka 10 veckor. Hon diar ungen, putsar och sköter om den. Sedan är det dags att lära ungen att flyga. Brunlångöra-ungen ska dessutom lära sig att hantera sina långa öron.

Det är förbjudet att döda, flytta eller förstöra fladdermössens kolonier! Det är därför mycket viktigt att göra en grundlig inventering på områden som ska exploateras eller avverkas.

OBS! Om du hittar en fladdermus – tag alltid på dig handskar – flytta upp den högt upp på en vägg eller i ett träd. Verkar den uttorkad – ge den vatten! Valpersättning från Royal Canin, leverpastej eller mosade mjölmaskar som köps i akvarie- och zoobutiker är bra tips. Ge inte fladdermöss honungsvatten. Kolla på hemsidan batlife-sweden.se för fler tips och råd.
Vill du veta mera? Kolla gärna bifogad (pdf) som gjordes efter fynden vid Grimetons Världsarv 2023!