Svensk fågelräkning av någorlunda vetenskapligt slag, gällande hela fågelspektrat, kan dateras till början av 1970-talet. Tidigare rapporter är mer sporadiska och opålitliga. Förändring mot monopolt jord- och skogsbruk har varit ogynnsamt för fågellivet.

Färre äldre och döda träd har gjort det svårt för hålhäckare. Det ”rena” och ensidiga jordbruket visar samma effekt.
Svart-vit flugsnappare har nästan halverats på ett par decennier, kanske beroende på klimatförändringar. Insektsförekomsten når sin peak innan fågeln nått vårt land. Insektsfaunan har för övrigt minskat dramatiskt och påverkar negativt den biologiska mångfalden.

Stannfåglar som talgoxe, blåmes och pilfink har klarat sig fint.
Hålbyggare som nötväcka, trädkrypare och entita visar vikande tendenser. Fröätande fåglar såsom gulsparv och gråsparv minskar. Hackspettar, förutom den större,  minskar.

Blåmes - Parus c. caerúleus

Entita – Poecile palustris
Foto: Gert Andersson

Entita är tlll förväxling lik den i barrskogen levande talltitan, Poecile montanus. Båda arterna minskar kraftigt men på nedregården kan du fortfarande hitta den hålhäckande entitan. I halvdöd eller heldöd al, björk finner du bohålet.

Gråsparv – Passer domesticus
Foto: Kjell Ek

Gråsparv är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar. Gråsparven traditionellt ansetts vara en illavarslande fågel som kunde bringa människor olycka.

Grönsiska – Spinus spinus
Foto: Kjell Ek

Grönsiska är en liten fågel i familjen finkar som förekommer i norra Europa och Asien. Arten häckar mestadels i högstammig barrskog och ses ofta vintertid i stora flockar födosökande i alar.

Göktyta – Jynx torquilla
Foto: Gert Andersson

Den trivs i ett varierat, bondelandskap som finns här.
Hör du ett upprepat och vemodigt ty ty ty ty i fallande skala, så är det sannolikt göktytan.
Den är nära besläktad med hackspettarna och med sin långa tunga är den expert på att stjäla myrägg i stackarna.Den drar sig inte heller från att kasta ut ungar och boreden från andra fåglar. Förr kunde den visas upp på marknader o likn för sin märkliga förmåga att vrida huvudet 360 grader. Ormhalsfågeln.

Mindre hackspett – Dryobates minor
Foto: Gert Andersson

Den rödlistade mindre hackspetten ser till att hålbyggande småfåglar har någonstans att häcka.

Större hackspett – Dendrocopos major
Foto: Kjell Ek

Dendrocopos major, betyder, större trädhuggare förekommer allmänt i hela landet.
Längre norrut blir den mer sällsynt och saknas helt som häckfågel i fjällbjörkskogen.

Nötväcka – Sitta europaéa
Foto: Kjell Ek

Nötväckan är en av våra mest utpräglade stannfåglar. Så vitt man känner till, lämnar de gamla fåglarna aldrig sina revir. Även ungfåglarna är mycket stationära.

Pilfink – Passer m. montánus
Foto: Bengt Nyman from Vaxholm, Sweden, CC BY 2.0 , via Wikimedia Commons

Svartvit flugsnappare – Ficedula h. hypoléuca
Foto: Hans Ollonen, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons

Stare – Sturnus v. vulgáris

Steglits – Carduelis carduelis
Foto: Gert Andersson

Steglits häckar i mycket små bon, oftast långt ute på en gren och är märkligt svåra att upptäcka. Tistlarna är mest begärliga som födokälla.

Talgoxe – Parus m. májor
Foto:Kjell Ek

Talgoxe är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesar. Den är vanligen stannfågel och de flesta talgoxar flyttar inte förutom under extremt hårda vintrar

Rödstjärt – Phoenicúrus p. phoenicurus
Foto: Francesco Veronesi from Italy, CC BY-SA 2.0 , via Wikimedia Commons

Källor och referenser

• Gert Andersson, Naturskyddsföreningen i Varberg.
• pexels.com